Farsta hembygdsförening


Välkommen till vår hemsida!

Om oss

Farsta Hembygdsförening bildades 1983 och har sedan dess arbetat för att vi ska lära känna vår hembygd. Vi har genom åren sökt ta fram fakta om de olika stadsdelarna, som ingår i Farsta. Det finns minnen från det första årtusendet efter Kristus, men det har funnits människor här långt tidigare.
Vi har dokumenterat många av de gårdar och villor som fanns tidigare innan vårt moderna samhälle kom till. Men naturligtvis har vi också intresserat oss för det moderna Farsta av idag som vi bor i.
”Hembygdsnytt” är föreningens egen tidning, som kommer ut 3-4 ggr/år. Den innehåller artiklar om vad som händer idag och vad som hänt förr i Farsta och på Södertörn. I vår verksamhet har vi bl.a. studiecirklar och föredrag, ofta med bildvisning.


Vi anordnar också promenader och utflykter till intressanta områden i vår hembygd och dess närhet. Välkommen att bli medlem, ung som gammal. Än finns mycket kvar att upptäcka, läsa och höra om när det gäller Farsta, Södertörn och vår närmaste omgivning. Om Du har bilder och minnen från vårt Farsta genom tiderna skulle vi gärna vilja ta del av dem. Kontakta gärna oss!
Farsta Hembygdsförenings intresseområde:




Urval av vår fina tidning Hembygdsnytt som varje medlem får tre til fyra gånger om året.

Klicka på bilderna för att läsa

Styrelsen:

Ordförande
Åke Lamm

Ledamot
Jonas Jansson

Vice ordförande
Stig Färndahl

Suppleant
Anneli Forsberg

Kassör
Jan O. Kylve

Suppleant

Ulla Sundberg

Sekreterare
Kerstin Nordfors

Suppleant

Elisabeth Gustavsson

Ledamot
Hans Ahlgren

Ledamot
Annika Sherwin

Om Farsta

Farsta nu och förr

Farsta är både en stadsdel och namnet på ett större stadsdelsområde.


De olika stadsdelarna är:

  • Farsta
  • Farsta Strand
  • Farstanäset
  • Larsboda
  • Fagersjö
  • Hökarängen
  • Sköndal
  • Gubbängen
  • Svedmyra
  • Tallkrogen.


Karta över stadsdelsområdet


Farsta var i början en by med stora marker. Byn låg vid Magelungen 300-400 meter NNV om nuvarande Farsta gård. Under sent 1600-tal byggdes en ny pampig gård närmare sjön och där ligger den än i dag. Både den tidigare byn och 1600-talgården ägde stora jordbruksmarker. Ägorna omfattade de nuvarande stadsdelarna Farsta, Farsta Strand, Farstanäset, Larsboda, Fagersjö, Hökarängen och en liten del av Sköndal.
Lantbruket på Farsta gård upphörde helt 1967.


Farsta gård huvudbyggnad 1920-talet

Farsta gård huvudbyggnad 1920-talet

När Farsta ägor var som störst sträckte de sig ungefär som denna moderna karta visar.

Till Farsta hörde en del torp och innevånarna i dessa torp fick utföra dagsverken åt Farsta.
De flesta av dessa torp är idag borta endast Larsboda återstår som idag är Farstas näst äldsta byggnad.
En del av dessa torp har gett namn åt en del av våra stadsdelar och tex skolor som Hästhagsskolan, Kvickentorpsskolan och stadsdelen Hökarängen (Hökarängens gård ligger i stadsdelen Farsta)
Som mest var det runt 20st torp på Farstas ägor.
En del av torpen var föreningsstugor innan de revs på 1950-talet.

Karta över var torpen låg/ligger.

Lista över torpen namn och kort historik:


1. Forsen
2. Hästhagen
3. Gamla Burmanstorp
4. Lugnet
5. Eklund
6. Marieborg f.d. Aspviken
7. Starrmyran
8. Storängen
9. Näset
10. Bergholm
11. Kvickentorp f.d. Grubbs
12. Larsboda
13. Nya Burmanstorp
14. Holmen
15. Grindstugan
16. Sofielund
17. Hedvigsberg
18. Ekberga
19. Hökarängen
20. Hackmyra


Nästa epok i Farstas historia kom när Södertörns Villastad blev till:
Allt började 1897-1998 då egendomen Farsta och ytterligare några egendomar inköptes av grosshandlarna Fredrik Althainz och C-G Bengtsson. Althainz var den som hade de största ekonomiska resurserna och drev en kvarnrörelse där bla Eldkvarn ingick. När han avled 1910 hade han tillgångar på 3.5 miljoner kr och hade bostad på prestigeadressen Strandvägen 7.

Carl Fredrik Althainz

Den 12 mars år 1900 antogs bolagsordningen för AB Södertörns villastad. I styrelsen sitter förstås flera personer och den som vill fördjupa sig bolagsbildningen kan läsa Sven Robertssons redogörelse i Hembygdsnytt Nr 1 1995.

Avsikten var att stycka av marken i tomter och sälja dessa. En mycket viktig anledning till att man valde Farsta var att man hade beslutat att den privata Nynäsbanan skulle börja byggas. Flera i villastadsstyrelsen hade också kopplingar till det projektet och satt även i den styrelsen.

Försäljningen började 1901, samma år som Nynäsbanan invigdes, och planerna var stora. Man planerade att stycka av 600 tomter men området var också stort (se karta). De allra finaste läget skulle kanske de cirka 8 villor få som planerades ute på Farstanäset.

Av dessa 600 tomter kom endast drygt 100 att bebyggas. Terrängen var ganska oländig och svårbyggd, men knappast värre än Djursholm, och man upplevde att Farsta låg väldigt långt ute på landet. Förbindelserna var trots tåget inte särskilt bra. Turerna var ganska glesa och man fick byta tåg i Älvsjö. Får man gissa så kan det säkert också bero på att man inte lyckades locka några direkta kändisar. Enlig Anna-Greta Strindberg så planerade kändisarkitekten Torben Grut ( Stockholms stadium mm) att bosätta sig här men det blev inget av. Kanske hade det sett annorlunda ut om han kommit hit? Konkurrensen mellan villastäder var också väldigt hård dessa år. Flera låg bekvämt vid stambanan och upplevdes ligga närmare Stockholm. Affärerna gick inte bra och redan 1908 erbjöd man staden att köpa området- men fick nej. 1912 gick dock köpet igenom efter långa diskussioner i Stockholms stadsfullmäktige. Det var Carl Lindhagen som fick med sig majoriteten genom att argumentera att marken aldrig kommer att bli billigare och att den på sikt kommer att behövas.

Trots allt så kom villastaden till stånd under en dryg 10-årsperiod. Tidigare fanns det bara några torp, några gårdar och tvätterier. 1901 började man att bygga. Flera av villorna blev väldigt stora som till exempel Villa Solhem ( ingenjörens hus).

Villa Solhem

Villa Dagaborg och den villan som senare skulle bli Westmans pensionat.

Villa Dagaborg

Westmans Pensionat

Många var välbärgade men de flesta var hantverkare eller tjänstemän. Efter stadens köp av villabolagets mark 1912 blev det som en våt hand över området. Ytterst få villor tillkom genom att ingen mark längre tilläts styckas av. De villor som ändå byggdes tillkom på släktingars tomter eller på tomtmark som köpts innan staden tog över. Ett litet centrum kom att växa upp runt stationen. Det fanns en livsmedelsaffär med ett brett utbud som det brukar vara på landet. Förutom stationen så fanns post, telegraf, bageri och en liten snickerifabrik. Den som ville koppla av kunde under de första åren göra det på Färndahls kafé. Dessutom fann det ett pensionat.


Villastaden kom alltmer i bakvattnet. Kommunikationerna var ganska dåliga och Stockholms stad svek delvis de löften de gav i samband med köpet. Man skulle sköta vägarna och installera elektricitet. Vägarna sköttes knappt alls och elen drogs fram först på 1920-talet. Vatten och avlopp dröjde ändå till slutet av 1950-talet men då var många villor redan rivna. Befolkningen blev med tiden ganska ålderstigen och i princip ingen nyinflyttning ägde rum.


1952 lades en första förslag till generalplan fram. Det omarbetades något och kom i en ny version 1954. I det första skulle villastaden förtätas – nu beslöts plötsligt att man skulle begära expropriation av hela området. Staden var mycket hårda förhandlare och allt skulle ske i rasande fart. Strax före jul den 16 december 1955 fick samtliga fastighetsägare i Södertörns villastad ett brev med posten att fastigheten skulle exproprieras. Många var i 70-80-åldern och hade hoppats få bo kvar till livets slut. Det sägs att åtminstone två stycken dog av ren sorg. Flera hus exproprierades fast man bara behövde en liten del av tomten. Det tog dock staden nästan 10 år innan allt var slutförhandlat. Några kämpade mot och lyckades få bo kvar. Då talar vi om villor som låg lite perifert som till exempel villa Ekebo vid rondellen.

Villa Ekebo innan rivning

De som hade hus vid det som skulle bli Nordmarksvägen hade säkert kämpat förgäves. De sista villorna rev så sent som runt 1985 efter att ha stått tomma i flera år. Idag är endast en av cirka 10 bevarade villor privatbostad. Resten är omvandlade till skola, ateljéer och social verksamhet. Den som vill uppleva lite av hur det såg ut på den tiden kan med fördel bege sig till Fagersjö som har ganska många villor bevarade. Kör man över spåret och upp mot Hökarängen är det nästan en helt intakt miljö som möter.


En av texterna i Hembygdsnytt slutar så här: ”- 1989 ändrade man namnet på pendeltågsstationen från Södertörns villastad till Farsta strand. Efter det så finns inte namnet längre”. Det stämmer inte riktigt. Flera av de så kallade väder-apparna i de nya telefonerna hittar vädret i Södertörns villastad om man råkar befinna sig här. Det måste ge visst huvudbry för den något yngre generationen.

Vädertjänsten Klart.se

1957 byggdes de första delarna av det moderna Farsta i nuvarande stadsdelarna Farsta och Farsta strand.
Hösten 1960 invigdes Farstas mycket uppmärksammade centrumanläggning.
Farsta fick tunnelbanestation vid centrum som invigdes 1960 innan gick tunnelbanan till en provisorisk station som låg vid Pepparvägens slut vid Farstavägen.
Farsta förändras ständigt och är i skrivande stund inne i en förtätningsfas.

Det finns mycket att berätta om det moderna Farsta och vi kommer inte ta upp allt här.
Som medlem har du möjlighet att fördjupa dig i vårar arkiv

Vill du läsa mer om det moderna Farsta sä är boken Brännkyrka 1913-2013 Socknen som blev 51 Stadsdelar en utmärkt bok att läsa.

Bildarkiv

Vi har ca ett tusental historiska bilder i vårt arkiv.

Vi har bilder på byggnader, landskap och människor från olika tidsepoker.


Vi är ständigt ute på jakt efter nya från våra stadsdelar och tacksam om du som har gamla bilder hör av dig till oss. Har du gamla bilder du funderar över? hör gärna av dig till oss!

16_1_sdv
FarstaC406
FarstaC413
FarstaC405
bh131
bh60
bh87
bh213
blå 222
blå 219
mgh91 Trädgårdsmästarbosrad m torklada

På gång

2022-09-17

Guidad vandring för medlemmar längs Strandpromenaden.

Vi hoppas få tillgång till några av tomterna för att kunna studera husen längs sjön och lite närmare. Fika på Farsta gård.

Tid och plats: Lördag 17 september kl. 13, samling vid Farsta strands tunnelbanestation. Tidsåtgång cirka 2h.

Anmälan: Hans Ahlgren, 070-4226168 eller e-post: ahlgren.hans@yahoo.se

Maxgräns cirka 20 deltagare. Om det inte blir överbokat kan det möjligen bli en vandring till senare i höst.


Välkomna!

.

2022-09-28

Tidigare aktiviteter

2022-09-06

Som MEDLEM i Farsta hembygdsförening före midsommar är du VÄLKOMMEN på guidadkonstrunda i Hökarängen med Anneli Forsberg.


Tisdag 6/9. Tid 17.30-c:a 19.00.

          

Anmälan via SMS till 070 5488725.

2022-09-03

Guidad vandring för medlemmar, i östra Hökarängen med veckodagsområdet och Skönstaholm.

Tid och plats: Lördag 3 september, samling kl. 11 i hörnet Lingvägen-Russinvägen. Tidsåtgång cirka 2.5h.

Anmälan: till anneli.forsberg54@bredband.net


Välkomna!

          

.

2022-04-20

Kontakt/Bli medlem

Kontaktuppgifter:

Lokalen på Torsbygatan är normalt bemannad torsdagar kl 18:30-20:00
Ring oss gärna i förväg om du vill komma och hälsa på.

Elisabeth Gustavsson (kassör) 070-594 20 21
Hans Ahlgren (programgruppsansvarig) 072-422 61 68

Bli medlem:


Som medlem får du detta:

  • Fyra nummer av Hembygdsnytt per år samt tillfälle att delta i våra studiecirklar.
  • Tillgång till det digra material vi har om Farsta.
  • Delta i olika aktiviteter vi anordnar.



Medlemsavgiften är 250 kr per år.
Vårt plusgirokonto är: 98 85 61-7
Ange namn och adress vid betalning och att det är årsavgift som inbetalningen avser.

Kontaktformulär